Sov gott lilla vännen.

Nio dygn och åtta timmars liv är över, lilla vännen behöver inte kämpa mer. I natt gick jag upp och lade honom mot mitt bröst med duktiga Liza bredvid. Jag kände att hans tid var ute och så låg vi mina två underbara och jag till morgonen.

Ända sedan födseln har vår lille visat så tydligt att han velat kämpa och just därför har jag försökt att hjälpa honom så gott jag har kunnat. Ibland räcker inte viljan - kampen blir för tröttsam och längtan efter vila för stor.

Om jag i framtiden hamnar i samma situation och ser samma kämpaglöd så kommer jag att göra precis samma sak. Hjärtat vill brista för de små som inte får en chans till livet, det liv vi uppfödare är med och skapar. Det lilla ljuvliga vi kämpar så för och som vi gläds åt så mycket - deras kärlek är villkorslös, precis som kärlek skall vara.

Alla Ni fina som följt oss dessa dagar vill jag tacka, Ni har delat den här resan med mig och skänkt så mycket tröst när jag natt efter natt suttit och berättat för min lille vad underbart det kommer att bli när han kan springa med de andra ute i våra fina skogar.

Jag bestämde mig tidigt, om vi klarat detta och han fått leva så skulle jag aldrig släppa taget om honom.

Sov gott min Jerry Lee
/ Matte

Dagens Ros!

Dessa dagar, kvällar o nätter har jag slagits av hur många fina och hjälpsamma människor som tagit kontakt.
Från Australien, USA och Europa kommer det hejarop, goda råd och ibland helt oväntad stöttning - jisses, jag är överväldigad!!

En mkt duktig uppfödare skrev i morse ner ett recept som räddat fler av hennes valpar om de haft en tuff start i livet. Jag publicerar det här nedan, kanske kan det hjälpa någon mer.....Själv skall jag absolut testa vällingen som står sig ett par dagar - några timmars sammanhängande sömn kan rädda även mitt liv nu känns det som:)

RECEPT VÄLLING
2,5 dl standardmjölk
2,5 dl vatten
1 3/4 msk majzenastärkelse
1 tsk druvsocker
1/4 äggula
1 klick smör
Royal Canins Valpfoder

*Koka upp mjölk, vatten majzenastärkelse,druvsocker och smör
rör om hela tiden så det inte bränns i botten.
*Tillsätt äggulan när vällingen har svalnat.
*Blöt upp valpfoder så det är riktigt mjukt, blanda med välling och rör med stavmixer, värm blandningen till lagom temperatur och ge valpen små små mängder med en liten tesked.
*Du kan spara vällingen 2 dygn i kylskåp.
* Ges varannan timme dagtid....

I morse vägde gossebarnet 96 gram och har börjat lyfta huvudet ordentligt. När jag lägger honom i en handduk och tar fram lilla sprutan med välling letar han aktivt, smackar förväntansfullt och proppar i sig så magen får den där underbare formen av en boll:)

Liza har varit ute med sina kompisar och rusat på skaren, rullat sig i nattens nysnö och motionerat en stackars ekorre...... hon verkar rätt komfortabel med att få lite ammahjälp från sin glåmiga hålögde matte!

Just nu känner jag glädje över att "uppfödarvärlden" som stundtals beskrivs som hård, hätsk och fylld av avund visar min lille Jerry Lee Lewis så mycket ömhet!!

Jag kan inte nog tacka Er ALLA!!!
Kram

Veterinärbesök o en vecka gammal.

I dag har vi tid hos vet och lilla Jerry Lee får följa med innanför min tröja. Jag har väntat då jag inte velat stressa Liza eftersom läget har varit så skört de senaste dagarna.
Lilla Jerry Lee växer uselt...han ligger fortfarande på ynka 93 gram och nu behöver det hända något om detta skall gå vägen. Inser att hans magsäck lär vara mikroskopisk, men om han bara får i sig för att hålla sig vid liv så lär han inte fixa detta.
Små nyfödda gryn brukar inte svara på penicillin de första dygnen, vi får se om vår lille får det och vad som händer.
Återkommer i em med lägesrapport.

17.00 Jodå, veterinären var förundrad över Jerry Lee och hans järnvilja - men precis som jag bekymrad över huruvida han har en chans att överleva. Gör han det så finns det ingenting som säger att han inte skulle bli normalstor och frisk. Valpar med så låga odds, men med den kämpaglöden är sannolikt mkt starka, det säger sig själv.

Vi kämpar på, jag kan bara inte vända honom ryggen nu....han gör vad han kan stackarn för att hänga med!

Liza är nu testad och röntgad - jag ville veta till 100% att det inte fanns det minsta kvar i henne efter förlossningen och naturligtvis få reda på orsaken till att vi miste tre av fyra valpar. Den vanligaste orsaken är bakterier och hon går på en mild penicillinkur nu.

Herpes är en livshotande sjukdom för små nyfödda, oftast föds de levande men faller ur en efter en. I detta fall vet vi inte än - det får analyserna visa.

Många uppfödare ger sina tikar en penicillinkur i samband med parning vilket min vet alltid absolut avrådit från! Man slår ut värdefullt immunförsvar och den dagen man verkligen behöver behandla sin tik/ valpar så kanske de blivit resistenta. Jag är lite tvetydig i frågan då jag vet tikar som fått friska kullar med penicillin i sig......och tikar som mist valpar utan att ha blivit "förbehandlade" - precis som tvärtom!
Veterinärer har olika åsikter i ämnet och vissa skriver ut medikamenter lite här o där, medan andra är mer restriktiva, vem vet vem som har rätt?

Så, En vecka gammal och 93 gram, en mycket blygsam viktökning från de 76 han fick med sig.Det är bara att härda ut o fortsätta kampen där varje gram o dag är betydelsefulla!

Må så bäst!

PS) JA, naturligtvis ger jag honom mjölkersättning åxå...han vägrar ta nappen, men får droppvis via en spruta. Liza får även hon käk i valplådan som hon ju vägrar lämna....man får bära ut henne och just nu går hon på diet av köttfärs, lever, äggula o välling som hon allra nådigast slurpar i sig.

Lördag, sol, Jerry Lee fem dagar - kan det bli bättre:)

Lillskrutt hänger i och kämpar på, snart har det gått en hel vecka och vi är försiktigt optimistiska, man måste vara det om man skall orka själv.
Söt som socker och mindre än en nyfödd kattunge är han, men med en vilja av stål!
Visst syns det att han fått 2 mm längre päls redan:)

Kolla världens sötaste tassar mot mitt lillfinger.
Snart dags att klippa små klor......undrar vart man får tag pytte-format på klotång:)

Trevlig lördag på Er!

Lille Jerry Lee, snart fyra dagar....

21.00 Lilla lilla vännen har fixat dag nummer tre också. Min enastående dotter, man och granne har hjälpts åt sedan fem i morse då jag åkte hemifrån till åtta i kväll:) Jag har fått rapporter varje timme och varit fruktandsvärt stressad då Lizas mjölk sinade i natt och inte kom igång ordentligt förräns i eftermiddag. Prinsen tappade till trots för ersättning vikt till 84 gram, men är nu uppe i 89 igen.

Jag börjar faktiskt tro att han kan ha en chans. Han svarar på all beröring som vilken frisk liten valp som helst, trampar med sina mikroskopiska tassar när mjölken skall komma och sätter ut en pytte-pyttesvans i vädret när mjölken rinner till:)
Det enda som skiljer honom från en normalt nyfödd är att han är så aldeles otroligt liten.....och behöver få läggas till tuttar och en stor portion extra omsorg. Jag pussar på honom och kan inte se mig mätt på han.....hans päls har växt med ngn millimeter och han blivit lite vitare än när han föddes - för mig är han ett underverk och han får bara inte lämna oss!!

.....i morgon spränger vi 90-gramsgränsen!!!

Kram

PS: Det där med åtta timmas sömn är överskattat, jag har rett mig med 25% av Socialstyrelsens rekommendation sedan i söndags o vant mig vid det bleka spöket som varje morgon stirrar hålögt mot mig i spegeln:)

05.00 God morgon:)
Här ser Ni killen som om några timmar blir fyra dygn...små små framsteg görs varje timme och jag ser tydligt att han blir starkare och tar fler inititativ till att aktivt söka maten. Lite glukoslösning ( blandning kokt vatten/ Druvsocker) är det enda "tillskott" han fått vid ett tillfälle i natt förutom mammas mjölk som nu rinner till fint.

Liza är för härlig! Hon har järnkoll på alla nya rutiner vi skaffat oss dessa dagar... "Skall vi tutta" säger jag till henne o vips så ligger hon på rygg med viftande svans:)
Efter varje amning vill jag att hon får i sig vätskta och Ni skall inte tro att hon dricker ur skålen dessa bråda dagar.....nej nej, små sprutor fyllda med färskvatten som hon får slicka i sig gör att hon får i sig det hon behöver. Crazy, jag vet - men det mesta är upp o ner fn och det enda jag bryr mig om är att båda duktiga har det så komfortabelt som möjligt.
Jag har just stått och tittar på Liza som varit ute en sväng...i full galopp har det gått över skaren i månskenet. Sen racerfart in tillbaks och glatt skuttandes uppför trappen till vårt lilla BB. Vid korgen sätter hon sig och väntar tills jag lyft bort lilla filten som Jerry Lee legat inbäddag i när hon inte kunnat värma honom. Nu ligger den stolta o snarkar med sitt pytte-mirakel tätt intill.
Om tre timmar är han 4 dygn:)

Kram och God Morgon på Er!

11.00 - Slarvar lite med rapporterna nu, jag hinner helt enkelt inte....men lillemannen fightas och känns starkare för varje timme som går:)

21.30 - 92 gram älskling!!!!
Kram

Två o ett halvt dygn...

21.00 Jerry Lee verkar må hyfsat nu, han är liten som en skrutt och ligger fortfarande på sina ynka 90 gram:) Men han äter med god aptit och har inte behövt genomgå några nya transfusioner. Jag försöker koncentrera mig på hur han mår och inte stirra mig blind på vikten...överlever han är tanken att han skall dubbla sin födelsevikt hela 100 (!!) gånger.....det lär ta sin lilla tid och vi har inte brådis:)

Värmlands minste människobarn som föddes 1989 heter Leif...när jag besökte honom första gången vägde han 280 gram och hela hans handflata var som min tumnagel. Jag träffade honom för en tid sedan....en otroligt trevlig och ståtlig karl på 190 cm, då inser man verkligen att det sker mirakel ibland!

Detta är min första riktigt "struliga" valpkull och jag har alltid vetat att det bara är en fråga om tid innan jag sitter i en svår situation. Men min vackra Liza mår toppen där hon stolt vakar över den lille och jag ser försiktigt positivt på hans chanser att klara sig. Bara att inse att jag i så fall har värsta flytet till trots för att det varit några sanslöst tuffa dygn.

Tänk jag som kan ha svårt för att sova, i går kväll vaknade jag på golvet bredvid valplådan, men typ en matta som täcke - hur sexigt är det på en skala liksom?
Jag kvalar lätt in i tävlingen "störst ringar under ögonen" för närvarande:)

Jag förbereder mig för ännu en natt där väckarklockorna får gå varma....i morgon tar min underbare familj och fina vän Syliva vid då jag måste åka till Stockholm över dagen.

Jag får rapporter varannan timme och återkommer i morgon kväll med lägesrapport! Kram och God Natt


Bilden på Roy o mig, nu har snön tinat bort från hans kulle och lyktan lyser fint igen.....

Natt nr två.....

00.30 - Andra natten för min lilla pojke. Han är en fighter av Guds nåde och gör vad han kan för att hänga med. Jag har sovit en timme...det var nog absolut helt nödvändigt då världen började svaja rejält:)
Jerry Lee har käkat och sover på mammas mage nu.
God Natt på Er, ses i morgon!

02.00 - 90 gram fortfarande, men han tappar inte vikt i allafall och har tuttat när jag lade honom till.....nu sover han med tutten i mun.....

Tankarna är många när man sitter så här, ensam o natt efter natt....Gör man rätt som försöker hålla en liten vid liv, till vilket pris osv. Det mest "produktionsmässiga" är ju naturligtvis att utreda tiken o låta henne få en frisk och framförallt hel kull nästa löp. Kanske får inte Jerry Lee samma förutsättningar som en normalfödd iallafall om han nu klarar sig....
Hjärtat säger något helt annat, man är uppfödare för att man älskar att hjälpa livet på traven och att ömt vårda de gåvor man ansvarar för. Dessa nätter har jag fått så många historier berättade för mig, en del slutar illa -andra slutar väl. Internet gör världen lite mindre, vi kommer tätare samman i realtid och historerna och alla erfarenheter Ni delar med Er besannar verkligen bilden av vilket slit det ibland kan vara och att det på något vis alltid är värt det.....annars skulle man ju inte fortsätta! Man skall leva med sig själv också, och jag lär aldrig tillhöra den kategorin som kallt räknar tid o pengar.....då skall jag nog kliva av detta med med uppfödning helt enkelt!

Oavsett hur utgången blir för min lille så skall Liza naturligtvs testas för att jag skall veta vad som orsakat situationen med två av tre döda. Den lilla outveclade valpen är en annan femma, det vet alla att valpar resorberas, blir mumifierade, eller att ngn enstaka kan dö. Det kan finnas många skäl och jag orkar inte riktigt spekulera i anlednigen....vi kämpar för fullt, Liza mår bra och svaren lär förhoppningsvis komma framgent.

04.30 - Sover ljvligt efter att ha käkat varmt inbäddat under mjukaste filten...på mammas mage:) Så fort han skall äta med min hjälp så lägger hos upp sig.....sluter ögonen och är trygg med att jag tar över ansvaret för den vackre en liten stund. Bara några timmar kvar nu så är han två dygn.....trodde inte jag skulle få uppleva det!

Jag har fått en del frågor om hur jag reder mig själv åxå: Jag kämpar på och mina sömnproblem är som bortblåsta, däremot så beter jag mig lite busigt när väckarklockan ringer. Jag svarar i telefon, jag vinglar nerför trappan för att slänga mid i duschen i tron att jag skall med ngn flight - jag blir lika förvånad varje gång o undrar varför jag sovit med kläderna på = Typiska utmattningstecken som likasinnade säkert kan verifiera! Till slut kommer jag i alla fall på varför jag tvingas vakna o skärper till mig:)
So far so Good!!

07.00 - Käkat....varit arg för att mjölken inte kom nog fort och trampar på som vilken valp som helst... Han är en fighter på snart två dygn och jag är så glad och tacksam!!!

09.30 - Ett dygn o en timme....så liten så han knappt syns i valpkorgen:)

Om man lutar sig fram o tittar noga ser han ut såhär:)

16.00 - Jerry Lee Lewis äter och verkar pigg!
18.00 - Ligger mätt o belåten o vilar sig efter dagens strapatser:)
Kram!