.......Efter en helg skall man vara full av energi och studsa ur sängen, eller hur:) Har känt mig snudd på lite bakis idag av två skäl: 1, Jag gjorde bort mig i går & 2, Jag har sovit för lite -Som om något av dessa företeelser skulle vara ngt nytt liksom:)
Startade söndagen med att hurta upp som en toka vid tre för att åka till Skara på utställning...so far so god! Glatt sjungandes avverkades de första milen....därefter vilt pladdrandes när jag fick efterlängtat sällskap från Zolohouse Kennel. Man blir ju helt prillig av allt koffein men det gäller att hänga i och inte fega ur, magen fixar man ju galant med Losec MMmmmm!
Utställningar är hur roliga som helst - efter att vi alla gått lite i ide under vinterhalvåret så kryper vi fram på vårkanten för att åter träffas, kolla på alla vackra hundar och ha skoj tillsammans.
Att uppmuntra framgångar och peppa i motvind är viktigt för alla som kämpar!
Ja, för trevligt kan man ha även om det är tävling, ialla fall jag även om just denna dag avlöpte med blandade känslor.........
Alla hundar, jag menar verkligen ALLA går som små trippande änglar och visar upp sig - De är fiffade till tänderna och när det svåraste momentet kommer...dvs att stå vackert så gör de det.....precis ALLA, hur tjusigt som helst!
Liza som brukar rejsa runt en mil varje morgon är i högform efter långa resan och när det är vår tur så har hon så mycket energi att hon ....typ, studsar som en boll runt hela ringen - heeelt crazy. Domaren för dagen tyckte antingen att det var underhållande, eller så är han en extremt förstående o klok person!
"Du får en ny chans"....flämt flås, tack så mycket säger jag och försöker igen, det går sådär:) Dags att ställa upp........SHIT: Min Liza lägger sig, ålar sig, sätter sig, försöker hoppa upp på mitt huvud och gör allt det man skall göra hemma NÄR MAN TRÄNAR!!
Jag känner hur min rygg blir helt blöt av stress och tänker de där tankarna Ni vet.....ÅH, vad hade jag hit att göra - ta mig härifrån - Bläh, jag är en looser, hur kunde jag vara så korkad....bla bla bla. Min vackra hund hänger som en liten banan över min arm vid det här laget och allt är bara katastrof.
Vips så åker röda kortet i luften som visar att vi fått första pris och gått vidare till konkurens. Jag tror inte det är sant och med glödande örsnibbar tackar jag ödmjukt och smyger skamsen tillbaks till tältet. Ärligt talat, hade han slängt ut oss hade jag haft 100% respekt för det!
Sen var det dags för trauma nummer två och och jag tänker åhh, Gode Gud låt det vara över fort så jag får åka hem och förtränga allt:)
Otroligt nog blev vi 2a med CK, jag kände mig snudd på hysterisk och var ursinnig på mig själv som inte gett min hund en ärlig chans genom att träna och förbereda mig. ALDRIG mer att jag visar otränad vovve säger jag bara - Helst skulle jag velat skicka blommor till domaren som någonstans i villervallan lyckades se en vacker hund.....då åker man antagligen dit för bestickning så lugn, bara lugn, tänker inte bjuda på det:)
Dagens bästa hane blev Sperringgårdens Christopher Da Vinci och hans dotter blev bäst i rasen - Vilket vackert avelsarbete!
Zolohouse gick det bra för & Colin, vår pojke som ägs av Damehills skötte sig galant, grattis:)
Hemma på farmen växer alla babysar o här kommer efterlängtade bilder på dem:
Shirleys sötisar som blir fyra veckor snart.......
Ice T.....
Isabella.....
Ida.....
Jag kan inte se mig mätt på vare sig valpar eller lilla fölet nuförtiden.....strax skall jag dock åka söderut och njuta av Kullatorps vackra fullblod ett par dagar:)
Kram!