Lille Jerry Lee, snart fyra dagar....

21.00 Lilla lilla vännen har fixat dag nummer tre också. Min enastående dotter, man och granne har hjälpts åt sedan fem i morse då jag åkte hemifrån till åtta i kväll:) Jag har fått rapporter varje timme och varit fruktandsvärt stressad då Lizas mjölk sinade i natt och inte kom igång ordentligt förräns i eftermiddag. Prinsen tappade till trots för ersättning vikt till 84 gram, men är nu uppe i 89 igen.

Jag börjar faktiskt tro att han kan ha en chans. Han svarar på all beröring som vilken frisk liten valp som helst, trampar med sina mikroskopiska tassar när mjölken skall komma och sätter ut en pytte-pyttesvans i vädret när mjölken rinner till:)
Det enda som skiljer honom från en normalt nyfödd är att han är så aldeles otroligt liten.....och behöver få läggas till tuttar och en stor portion extra omsorg. Jag pussar på honom och kan inte se mig mätt på han.....hans päls har växt med ngn millimeter och han blivit lite vitare än när han föddes - för mig är han ett underverk och han får bara inte lämna oss!!

.....i morgon spränger vi 90-gramsgränsen!!!

Kram

PS: Det där med åtta timmas sömn är överskattat, jag har rett mig med 25% av Socialstyrelsens rekommendation sedan i söndags o vant mig vid det bleka spöket som varje morgon stirrar hålögt mot mig i spegeln:)

05.00 God morgon:)
Här ser Ni killen som om några timmar blir fyra dygn...små små framsteg görs varje timme och jag ser tydligt att han blir starkare och tar fler inititativ till att aktivt söka maten. Lite glukoslösning ( blandning kokt vatten/ Druvsocker) är det enda "tillskott" han fått vid ett tillfälle i natt förutom mammas mjölk som nu rinner till fint.

Liza är för härlig! Hon har järnkoll på alla nya rutiner vi skaffat oss dessa dagar... "Skall vi tutta" säger jag till henne o vips så ligger hon på rygg med viftande svans:)
Efter varje amning vill jag att hon får i sig vätskta och Ni skall inte tro att hon dricker ur skålen dessa bråda dagar.....nej nej, små sprutor fyllda med färskvatten som hon får slicka i sig gör att hon får i sig det hon behöver. Crazy, jag vet - men det mesta är upp o ner fn och det enda jag bryr mig om är att båda duktiga har det så komfortabelt som möjligt.
Jag har just stått och tittar på Liza som varit ute en sväng...i full galopp har det gått över skaren i månskenet. Sen racerfart in tillbaks och glatt skuttandes uppför trappen till vårt lilla BB. Vid korgen sätter hon sig och väntar tills jag lyft bort lilla filten som Jerry Lee legat inbäddag i när hon inte kunnat värma honom. Nu ligger den stolta o snarkar med sitt pytte-mirakel tätt intill.
Om tre timmar är han 4 dygn:)

Kram och God Morgon på Er!

11.00 - Slarvar lite med rapporterna nu, jag hinner helt enkelt inte....men lillemannen fightas och känns starkare för varje timme som går:)

21.30 - 92 gram älskling!!!!
Kram

Två o ett halvt dygn...

21.00 Jerry Lee verkar må hyfsat nu, han är liten som en skrutt och ligger fortfarande på sina ynka 90 gram:) Men han äter med god aptit och har inte behövt genomgå några nya transfusioner. Jag försöker koncentrera mig på hur han mår och inte stirra mig blind på vikten...överlever han är tanken att han skall dubbla sin födelsevikt hela 100 (!!) gånger.....det lär ta sin lilla tid och vi har inte brådis:)

Värmlands minste människobarn som föddes 1989 heter Leif...när jag besökte honom första gången vägde han 280 gram och hela hans handflata var som min tumnagel. Jag träffade honom för en tid sedan....en otroligt trevlig och ståtlig karl på 190 cm, då inser man verkligen att det sker mirakel ibland!

Detta är min första riktigt "struliga" valpkull och jag har alltid vetat att det bara är en fråga om tid innan jag sitter i en svår situation. Men min vackra Liza mår toppen där hon stolt vakar över den lille och jag ser försiktigt positivt på hans chanser att klara sig. Bara att inse att jag i så fall har värsta flytet till trots för att det varit några sanslöst tuffa dygn.

Tänk jag som kan ha svårt för att sova, i går kväll vaknade jag på golvet bredvid valplådan, men typ en matta som täcke - hur sexigt är det på en skala liksom?
Jag kvalar lätt in i tävlingen "störst ringar under ögonen" för närvarande:)

Jag förbereder mig för ännu en natt där väckarklockorna får gå varma....i morgon tar min underbare familj och fina vän Syliva vid då jag måste åka till Stockholm över dagen.

Jag får rapporter varannan timme och återkommer i morgon kväll med lägesrapport! Kram och God Natt


Bilden på Roy o mig, nu har snön tinat bort från hans kulle och lyktan lyser fint igen.....

Natt nr två.....

00.30 - Andra natten för min lilla pojke. Han är en fighter av Guds nåde och gör vad han kan för att hänga med. Jag har sovit en timme...det var nog absolut helt nödvändigt då världen började svaja rejält:)
Jerry Lee har käkat och sover på mammas mage nu.
God Natt på Er, ses i morgon!

02.00 - 90 gram fortfarande, men han tappar inte vikt i allafall och har tuttat när jag lade honom till.....nu sover han med tutten i mun.....

Tankarna är många när man sitter så här, ensam o natt efter natt....Gör man rätt som försöker hålla en liten vid liv, till vilket pris osv. Det mest "produktionsmässiga" är ju naturligtvis att utreda tiken o låta henne få en frisk och framförallt hel kull nästa löp. Kanske får inte Jerry Lee samma förutsättningar som en normalfödd iallafall om han nu klarar sig....
Hjärtat säger något helt annat, man är uppfödare för att man älskar att hjälpa livet på traven och att ömt vårda de gåvor man ansvarar för. Dessa nätter har jag fått så många historier berättade för mig, en del slutar illa -andra slutar väl. Internet gör världen lite mindre, vi kommer tätare samman i realtid och historerna och alla erfarenheter Ni delar med Er besannar verkligen bilden av vilket slit det ibland kan vara och att det på något vis alltid är värt det.....annars skulle man ju inte fortsätta! Man skall leva med sig själv också, och jag lär aldrig tillhöra den kategorin som kallt räknar tid o pengar.....då skall jag nog kliva av detta med med uppfödning helt enkelt!

Oavsett hur utgången blir för min lille så skall Liza naturligtvs testas för att jag skall veta vad som orsakat situationen med två av tre döda. Den lilla outveclade valpen är en annan femma, det vet alla att valpar resorberas, blir mumifierade, eller att ngn enstaka kan dö. Det kan finnas många skäl och jag orkar inte riktigt spekulera i anlednigen....vi kämpar för fullt, Liza mår bra och svaren lär förhoppningsvis komma framgent.

04.30 - Sover ljvligt efter att ha käkat varmt inbäddat under mjukaste filten...på mammas mage:) Så fort han skall äta med min hjälp så lägger hos upp sig.....sluter ögonen och är trygg med att jag tar över ansvaret för den vackre en liten stund. Bara några timmar kvar nu så är han två dygn.....trodde inte jag skulle få uppleva det!

Jag har fått en del frågor om hur jag reder mig själv åxå: Jag kämpar på och mina sömnproblem är som bortblåsta, däremot så beter jag mig lite busigt när väckarklockan ringer. Jag svarar i telefon, jag vinglar nerför trappan för att slänga mid i duschen i tron att jag skall med ngn flight - jag blir lika förvånad varje gång o undrar varför jag sovit med kläderna på = Typiska utmattningstecken som likasinnade säkert kan verifiera! Till slut kommer jag i alla fall på varför jag tvingas vakna o skärper till mig:)
So far so Good!!

07.00 - Käkat....varit arg för att mjölken inte kom nog fort och trampar på som vilken valp som helst... Han är en fighter på snart två dygn och jag är så glad och tacksam!!!

09.30 - Ett dygn o en timme....så liten så han knappt syns i valpkorgen:)

Om man lutar sig fram o tittar noga ser han ut såhär:)

16.00 - Jerry Lee Lewis äter och verkar pigg!
18.00 - Ligger mätt o belåten o vilar sig efter dagens strapatser:)
Kram!

Jerry Lee Lewis ett dygn - 88 gram.....

09.00
Varje timme har han fått mat sedan födseln för ett dygn sen, jisses vad han kämpat!
I gryningen gav han upp och orkade inte äta, eller svara på stimulans av något slag. Utmattad låg han bara helt livlös och jag trodde det var kört.

Efter att ha gett honom lite vätska intravenöst så tar han nya tag och det är bara att vara tacksam för varje timme som går, man jobbar liksom mot tiden en sån här gång.

Liza har legat på rygg utan att röra en fena hela natten, hon är makalös min lilla tik och jag hoppas så att vi får behålla den lille för hennes skull..

10.00 - Aj aj, detta går aldrig vägen....ny vätska, orkar knappt ta tutten.
11.00 - Hopp o förtvivlan ligger nära.......Just nu ligger man mätt o ser hyfsat belåten ut på mammas mage.


Snart 27 timmar gammal och visst är han väl värd att få leva!

500 besökare på bloggen senaste dygnet och massor av stöttning - Jag kommer aldrig att kunna tacka Er nog, Ni är bara bäst!!
/ Kram...här gör vi vårt bästa!

13.00 YES...vår Rock´n Roll-kille lyckades ta sig till tutten på eget bevåg, när han fick tag och mjölken rann till sög han sig fast som en liten propp:) Detta var det bästa som kunde ske. En valp som aktivt söker föda och lyckas klammra sig fast av egen maskin...otroligt, jag hoppades få uppleva detta på sin höjd om några dagar.....
Vikt: 90 gram....inte så mkt att skryta med, men vågen går åt rätt håll o jag suger åt mig allt positivt....måste det om man skall orka!!

14.30 - Hänger upp o ner...vilt fäktandes med tassarna....vägrar släppa taget om tutten o livet när mamma vänder sig:)

16.30 - Behöver mer vätska...piggar på sig o tuttar stabilt. Stackarn...känns som att jag sticker honom sönder o samman, men han reder sig inte bara på råmjölken ännu.
Vikt: 93 gram.....33 timmar.

17.30 - Nej, detta går nog tyvärr inte....Jerry Lee mår inte bra, han vill bara sova nu och jag måste inse att jag gjort allt jag kan för honom. Just nu gnäller han och ligger helt stilla, hans tid är nog slut innan kvällen.

18.00 - Har ätit pytte-pytte......irrar omkring o vill under sin mamma, som för att söka skydd mot läskiga sprutor.....inga tuttar lockar just nu.. Nu skall jag gå ut i solen en halvtimma med de andra hundarna. Jag har knappt lämnat sovrummet sedan i söndags och tror min kropp, min hjärna och mitt mitt ledsna hjärta skulle må bra av lite frisk luft just nu!

20.00 - Lilla vacker har vilat....han behövde det! När han vaknade av sig själv satt jag bara och studerade honom eftersom han genast började puffa mot mammas mage....för andra gången sedan han föddes lyckades han fånga en tutte, suga sig fast och äta aldeles själv:) .....Plötsligt ser man ljuset igen, han var helt slut efter allt pyssel sedan han föddes, lille vännen! Inser att det är så här jag kommer att ha det nu en tid framöver...man hoppas.....man förtvivlar...det är jobbigt o man gläds åt små mirakel som ger en hopp!

Kram på Er - Glöm inte att Ni är fantastiska med all stöttning!!!!!
Det hålls tummar i Amerika, England, Tyskland, Finland, Norge, Danmark o Sverige - helt otroligt att en liten fighter från Värmlandsskogarna kan skapa ett sånt engagemang:)

Äntligen kommer valparna.....en mardröm!

Liza har flämtat o levt rövare hela natten...ena stunden krafsande på min kudde, i nästa sekund studsande i soffan, eller vilt fixandes i valpkorgen..

08.30 - En förtjusande trefärgad pojke kommer till världen. Han är pigg och Liza födde honom utan ett pip:)

10.00 Ett outvecklat litet hundbarn på 2 cm........Nej, detta känns inte bra!!

10.30
En tik kommer, tyvärr död - trefärgad.
Usch, detta är jobbigt...hanen väger bara 76! gram, men verkar mkt pigg o har fått tutta lite. Aldrig har jag fått en sån liten valp någon gång.

11.25 Snart dags för valp nummer tre.....
Neeeeej- Jag är chanslös.....små vackra ben o nos, kritvita och inte ett liv.
En trefärgad hane till som inte får vara med...

12.20 Liza ligger med sin vackre son o vilar sig, vet inte om det är några fler valpar i magen....det återstår att se. Skönt att tiken slappnar av, hon har varit helt knäckt efter att ha kämpat så duktigt och tvingats se mig lyfta undan de små som inte fick leva!

16.15 Efter ett par timmar mellan hopp o förtvivlan känns det som att kanske kanske har han en chans att klara sig. Han har legat mot mitt bröst, när jag inte hjälpt honom att tutta och nu kämpar han verkligen.

Står på tå för att inte tappa greppet är ett gott tecken, man vill så gärna se små positiva glimtar. Dagen har varit lång, jobbig och man är rädd hela tiden att inte få behålla en enda liten för Lizas skull.
Nu skall vi ut på en promenad Liza och jag....lillpojken skall heta Niccelia´s Jerry Lee Lewis. Man kan bara bli lite Rock´n Roll om man fixar en så omtumlande start i livet!
Kram o tack snälla för all meil, sms, telefonsamtal.....återkommer under em. Först promenad ....sen försenad frukost:)

16.50 Förlossningen verkar vara över och Liza sover med Jerry Lee tätt intill.......försöker han ta en promenad är hon genast där o puffar honom mjukt under sig, här promeneras ingenting! Nu väntar några milt sagt slitiga dygn då så små valpar måste ha mat o värme hela tiden.......överlever han så är det högsta vinsten, både för Liza & mig!

21.00 Jerry Lee har gått igenom alla tuttar vid det här laget, hunnit bli ett halvt dygn och gått upp 10 gram:) Jag blir helt lycklig även om han har en lång resa framför sig så visar han en glöd som imponerar. 86 gram super-duper-underbar som inte behöver trängas om käket/ kram

23.00 Två timmar till har gått och den lille strider....nu väntar en natt med passning. Jag är livrädd att Liza skall bädda eller ligga ihjäl honom, bara att hålla koll.....vad gör några vaknätter bara han får leva!

Allt förberett för valparna:)

Nu är det bara att koppla på tålamodet tills Lizas små bestämmer sig för att det är dags att göra entré i världen:)
Valplådan, lilla korgen med alla "bra-ha-grejer" står där......Liza har just varit ute och gjort värsta rejset ute på skaren - helt lycklig! I morse åt hon som vanligt och just i dag är hon på sitt 63e dygn, valparna lär inte komma förräns tidigast i natt då vi inte ser tillstymmelse till vare sig det minsta flämt eller bäddande.......
Kram!

Lite vackert bara.....

...får man vara så här söt?

Visst är naturen underbar!


Trevlig helg!