Framgångar att buga för ......och en skugga!

Lika ljuvligt som framgångens sötma är - lika skrämmande är rädslan att mista det man är rädd om. de senaste dagarna har jag fått info av god och mindre god natur.......de roliga nyheterna är:
1) I dag vill jag gratuela ett vinnande Team från Svanskog.


"Jag har inte klippt mig sen i julas och skall inte klippa mig förrän vi förlorar, säger Göran S Karlsson efter den sjätte raka segern med Spinnaker"....... Hästen ägs av Majbritt Karlsson på Zolohouse Kennel och vad gör man inte för seger:)
JÄTTE- grattis till Er båda för fantastiska framgångar med Er vackra häst!!!!!

2) Niccelia´s Holly Hunter som numera bor i Norge har varit på besök i helgen, hon är jättevacker och matte strålar när hon berättar att Holly lyckats knipa BIR-valp på sin första utställning på andra sidan gränsen:) Bra jobbat och STORT grattis till Reidun & Holly.


3) Jag har hälsat på lilla "Charlie" som numera är en ståtlig herre på 2,5 år - han har växt i sin kostym och väger 7 vackra kilo.....det skall bli så roligt att få visa upp honom framöver!

4) En stor skugga ligger som ett töcken då en av "mina valpar" just nu är inlagd på djurklinik. Den lilla har haft bekymmer en tid med inflammerad käke och i helgen drabbats av akut lunginflammation med andnöd. Husse & matte är såklart förkrossade, deras älskling betyder allt för dem - och det var inte så här deras valpköp var tänkt att bli. Att som uppfödare sälja en till synes 100% pigg och frisk valp som tidigt drabbas av sjukdom är ett helsike för alla parter.

Mitt hjärta blöder för de nya ägarna som verkligen gör allt som står i deras makt för den lilla - just nu är det bara att hoppas att deras elände vänder!
KRAM!

I´m alive:)

Ja, jag lever & har hälsan i allra högsta grad!.......i ett skallskadat högt tempo just nu vilket gjort att mitt bloggande legat på is.
Egentligen är det ju när man är som mest i hetluften det finns mest att förmedla, men tiden har inte räkt till helt enkelt....även jag behöver någon timmes sömn då o då:)


Dagens bilder är tagna av min begåvade lillebror från en av hans resor i Norge.....och min älskade hingstunge Jason, fina va!

Det gäller att hålla tungan rätt i mun.....

...när man väljer avelsmaterial, eller hur:)

Så mycket vackert att välja på och man önskar alltid att man skall kunna se in i framtiden och gärna ha 100% garanti för vad man får för rart i valplådan/ stallet. Om man har koll på historien kan man förutspå framtiden sade en klok människa till mig en gång.....vissa nedärver det ena, andra det andra....att bara ta den vackraste och låta para med den vackraste är aldrig garanti för vackert:) En makalös Showhund behöver inte vara en stjärna i avelsbåset.....o en hund man knappt lägger märke till, kan nedärva just det man vill åt!

Jag sitter just nu och planerar framtid för både hund o häst och det snurrar på rätt bra i skallen. Det skall vara friskt & vackert, rätt saker skall nedärvas - linjer skall passa och temperament får aldrig tummas på. Dagens bildserie är på Ida, från vår senaste kull och fyra generationer på mödernet........ sen finns det ju ett fäderne åxå, som sagt - det gäller att hålla tungan rätt i mun:)

Niccelia´s Ida Lupini


Mamma: An Sofie´s Jaqueline


Mormor: Sperringgårdens Caracole "Majmi"


Gammelmormor: Sperringgårdens Cactus Flower


Gammel-gammel-mormor: Homerbrent Juanita

Jason 3 månader.

Tycker inte det var länge sen jag vakade dygnet runt inför Dinas förlossning.....3 månader rusar snabbt och nästa år hoppas vi på en lillasyster:) Jason kommer att bli kvar hos oss över vintern, därefter kanske han visas - eller säljs till rätt person.

Den här helgen skulle jag tillbringat med en massa hundvänner i England.....tyvärr blev det inte så, men jag väntar med spänning på alla rapporter från de lyckliga som fått uppleva Blenheim:)

Shirley 7 år och hjärta UA.

Vad skönt det kändes att få hjärtintyget på duktiga Shirley UA i går:)

Hon är ju numera pensionär och startar dagen med att ligga och vänta på frukost....Mat är hennes största intresse, men hon backar godmodigt undan för kattungarna och låter dem hoppa o studsa runt o på sig hur som helst. Åker joggigskorna, eller min cykel fram står hon som en staty på gårdsplanen för att inte missa starten som tar i flygande fläng....härliga Shirley!

Små gullungar:)

Shirley/Benni-dottern Halle Berry hälsade på här om dagen....Husse körde med cabben nere och i framsätet satt lilltösen och njöt:)


Sötnosen Ice-T "Mio" ( Jaqueline/ Benni)går numera på valpkurs och är klassens ljus såklart:)


Här hemma är allt väl - Fyra vita dunbollar till kattungar kör värsta rejset och är mer högt än lågt:)
Jag saknar Roy mest hela tiden, 10 år bara.....jag hade hoppats få ha honom runt mig ett par år till och har svårt att acceptera att han inte finns mer/ Kram

Till Minne av Roy.

Underbara Roy finns inte längre.
Homerbrent Pennyroyal importerades från England av Sperringgårdens Kennel och har funnits hos oss på Niccelia´s sedan 2007.

Roy var den första täckhund jag valde att använda och jag var till mig av förtjusning den dag det stod klart att han skulle bli min. En vänligare vän får man leta efter och jag är lycklig över att ha både dotter och barnbarn efter honom.

Plötsligt en dag slutade han släpa hem sorkar och fick sin första hostattack. Eftersom Roy var i mycket god kondition och visade alla tecken på att må bra innan så trodde jag han drabbats av lunginflammation. För några månader sedan kollades han inför en parning och var pigg som en nötkärna.

Fyra dagar senare står sanningen klar - lungödem som fått både hjärta och njurar utslitna, därav hostattackerna. Mitt beslut var inte svårt att fatta, man har aldrig rätt att hålla sina vänner vid liv om det innebär lidande, aldrig!

Roy fick ett par sprutor, jag ville han skulle få känna sig stark och få fina bilder med sig. Ute i skogen släppte jag honom lös och där skuttade han glatt runt tills benen blev trötta och han kom till mig. I en vacker glänta slog vi oss ner, min vackre pojke och jag ända tills han började andas tungt och gled in i drömmarnas värld.

Nu vilar Roy vid björkdungen där solens första strålar kommer över ängarna. Natt efter natt lyser en liten lykta som jag ser från mitt sovrumsfönster...


Roy kommer alltid att ha sin aldeles egna vrå i mitt hjärta, tack älskling!