3 augusti 2010

Till Minne av Roy.


Underbara Roy finns inte längre.
Homerbrent Pennyroyal importerades från England av Sperringgårdens Kennel och har funnits hos oss på Niccelia´s sedan 2007.

Roy var den första täckhund jag valde att använda och jag var till mig av förtjusning den dag det stod klart att han skulle bli min. En vänligare vän får man leta efter och jag är lycklig över att ha både dotter och barnbarn efter honom.

Plötsligt en dag slutade han släpa hem sorkar och fick sin första hostattack. Eftersom Roy var i mycket god kondition och visade alla tecken på att må bra innan så trodde jag han drabbats av lunginflammation. För några månader sedan kollades han inför en parning och var pigg som en nötkärna.

Fyra dagar senare står sanningen klar - lungödem som fått både hjärta och njurar utslitna, därav hostattackerna. Mitt beslut var inte svårt att fatta, man har aldrig rätt att hålla sina vänner vid liv om det innebär lidande, aldrig!

Roy fick ett par sprutor, jag ville han skulle få känna sig stark och få fina bilder med sig. Ute i skogen släppte jag honom lös och där skuttade han glatt runt tills benen blev trötta och han kom till mig. I en vacker glänta slog vi oss ner, min vackre pojke och jag ända tills han började andas tungt och gled in i drömmarnas värld.

Nu vilar Roy vid björkdungen där solens första strålar kommer över ängarna. Natt efter natt lyser en liten lykta som jag ser från mitt sovrumsfönster...


Roy kommer alltid att ha sin aldeles egna vrå i mitt hjärta, tack älskling!

10 kommentarer:

  1. Mycket tråkigt charlotte att läsa om Roy har ju min Tindra efter han och hon är ju väldigt lik han utseende mässigt.
    Många varma kramar Ingela

    SvaraRadera
  2. Åh, vad ledsen jag är! Beklagar verkligen. Sitter och gråter när jag läste hans mycket fina slut. Han förtjänar det bästa. Han fick många fina valpar och du har hans fina dotter så han kommer alltid leva kvar. Stora varma kramar från Linda & Iza

    SvaraRadera
  3. Så sorgligt men också vackert. Tårarna kommer och jag kramar mina egna hundar. Så skönt att du har dotter och barnbarn efter vackre Roy. Pussa och krama dina godingar lite extra.
    Kramar från Kristina & Co

    SvaraRadera
  4. Jag blir verkligen berörd av ditt fina inlägg
    om Roy,han fick nog bästa tänkbara avslut.
    Helt rätt tänkt att, hunden inte ska behöva lida!
    Tröstis-kramen till dig,
    från Annika, Kennel Anni's Pearls.

    SvaraRadera
  5. Ja, man blir verkligen så berörd när man läser det du har skrivet och man känner din stora sorg. Det är alltid så fruktansvärt tungt att behöva säga förväl till sitt älskat djur och det spelar ingen roll hur många förväl man tvingas ta för man vänjer sig aldrig.
    Så fint du gjorde de sista minuterna för din vän och håller med dig; Ett djur ska aldrig någonsin behöva lida!
    Kramar från Skåneland

    SvaraRadera
  6. Synd at Roy ikke er mer! Hans datter Snuppe er fortsatt frisk og fin her.

    Hilsen Signe

    SvaraRadera
  7. Så synd Roy ikke er mer. Hans datter Snuppe lever her i Norge med så langt friskt hjerte og helse.

    Hilsen Signe
    http://www.bildvin.com

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Med vilka fina ord du beskriver er sista stund tillsammans. Att somna i sin bästa väns knä efter att ha lekt en stund, borde vara det sätt som alla skulle få avsluta sina liv.
    Liksom de andra här, grät jag när jag läste.

    Många varma cavalier-hälsningar från Småland.

    SvaraRadera
  9. Hej,

    Ja vilka fina ord! Så fint gjort! Som hos alla andra rinner också mina tårar när jag läser detta.
    Jag är lycklig ägare till två av roys söner. Molle och Tello världens mest trofastaste killar.

    Varma kramar från oss tre

    SvaraRadera
  10. Tack snälla Ni!

    Det har gått ett halvt år sedan Roy fick somna in och Era ord i blogg o mail värmer/ Kram

    SvaraRadera